Varför vi finns till

Hur Östersjön och våra skärgårdar mår är en fråga som engagerar många.
För vi vet precis hur det en gång var när vi lade till vid en klippa, tog ett dopp från en brygga eller när vi plockade fram kastspöet ur boden. Klart vatten med bottensikt, frisk tång och en pirrande känsla i magen när wobblern landade vid vasskanten.

“ Så minns vi det – och så vill vi ha det – och de upplevelserna vill vi ge våra barn.”

Istället tvingas vi avstå från bad när algblomningen lägger sina sörjor i vikarna. Tången är klädd med grönt kladd och botten kan vi se bara långt ut i havsbandet. Gäddorna blir mindre och mindre och hugger så sällan att chansen till ett adrenalinfyllt mothugg känns långt borta. Fjärdarna är lika vackra i solnedgången som alltid – men under ytan har det marina ekosystemet utsatts för stora skador.

Och det är inte så konstigt. Påfrestningarna som 100 miljoner invånare runt kusterna utsätter Östersjön för är stora. Östersjön är ett mycket grunt och känsligt innanhav med bara ett periodiskt tillflöde av nytt friskt vatten. Det som släpps ut i Östersjön stannar där. Länge. Österjöns känslighet gör att den ekologiska balansen där allt hanger ihop rubbas lätt.

Alltför intensivt fiske på rovfisken torsk leder till mycket skarpsill som leder till för lite djurplankton som leder till för mycket växtplankton som i sin tur med läckage av kväve och fosfor och sommarsol blir till blommande alger som faller till botten där växtlighet och liv kvävs. Gäddan får det svårt och storspiggen tar över. I ett marint ekosystem hänger allt ihop. Skarv och säl sätter ytterligare press på fiskbeståndet.

Övergödningen och dess effekter har lett till omfattande åtgärder och många idella organisationer har bildats för att stödja räddningsarbetet. Och äntligen – vetenskapliga undersökningar visar nu att trenden är bruten. Det försvinner nu mer kväve och fosfor från havet än vad som tillförs. Det marina ekostystemet bör därmed sakta återhämta sig och i vissa delar av Östersjön syns redan förbättringar.

Att trenden brutits är främst resultatet av åtgärder kring de stora punktutsläppen runt de 9 ländernas kuster. Det handlar främst om byggandet av avloppsverk och att jordbruk ställer om till en mer balanserad användning av gödsel.

Tittar vi framåt kommer så kommer de fortsatta förbättringarna att komma från många mindre och mer diffusa utsläppskällor. Skall den positiva trenden fortsätta blir det därför viktigt med ett ännu bredare och mer aktivt engagemang från många fler för att utvecklingen skall fortsätta gå i rätt riktning.

Vi människor skapar också nya hot. Nya ämnen alltifrån mikroplatser till flamskyddsmedel som till slut hamnar i…just det… i Östersjön. Och precis som allt annat kommer den ekologiska balansen I Östersjön att påverkas av klimatförändringarna.

Operation rädda Österjön innehåller många pusselbitar och det är många aktörer som deltar. Alltifrån myndigheter, EU och forskarvärlden till ett stort antal ideella organisationer. Stora privata donationer har också möjligjort omfattande åtgärdsprogram. Så vad bidrar stiftelse Stiftelsen Hållbara Hav med?

Grunden för SHH.s arbete är att stödja arbetet för ett aktivare engagemang hos många fler. Något som blir ännu viktigare med nästa fas där man skall komma åt många mindre och mer diffusa utsläpp. De som bidrar ekonomiskt till stiftelsens initiativ skall känna att det händer mer. Men inte bara känna – resultaten av de projekt vi initierar skall alltid kunna mätas och redovisas.

Som en helt oberoende snabbfotad stiftelse med hög kommuniationskompetens kan vi göra saker som få andra.

Så vad har vi gjort hitills? Här några exempel från ett antal väl avgränsade målgruppsinriktade projekt:

• Forskning: SHH finansierar inte forskningsprojekt men ibland kan kommunikation vara av avgörande även där. Forskare på Stockholms Universitet var beroende av att flytande kväve fanns på plats vid provtagningar i Stockholms skärgård. Men transport av flytande kväve är omgärdat av specilla säkerhetsföreskrifter, och för detta saknades det ekonomiska resurser. Med kommunikation sett ur ett bredare perspektiv kunde SHH mycket snabbt fatta beslut om att finansiera dessa transporter.
• Internationellt samarbete: Sverige svarar för ca 12% av utsläppen av kväve och fosfor. Samarbete över gränserna är därför ett måste. Samtidigt som åtgäderna ofta initieras och finansieras på kommunal nivå. I samarbete med Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet och Stockholms Stad samlade vi representanter för länder runt Östersjön till genomgångar och workshops över aktuellt läge och goda exempel på kommunnivå.
• Politiker: En utomhustavla utanför Riksdagshuset byggdes om till ett akvarium med hjälp av forskare på Östersjöcentrum. Där simulerades algblomning under en vecka. Klart fint vatten hämtat från Björköfjärden förvandlades här till en brungrön sörja där hela processen kunde följas på en hemsida och via medias uppmärksamhet.
• Utställningar i gästhamnar: Att sprida kunskap om Österjöns känslighet görs I de utställningar som SHH årligen bygger upp i olika gästhamnar i Stockholms Skärgård. I gästhamnarna finns en motiverad publik och varje sommar skapar vi 10 000 tals möten för en förståelse för Österjöns känslighet och att ingen åtgärd är för liten för att betyda något. Vi ger också konkreta råd kring vad var och en kan bidra med. Ett exempel är de ca 140 olika mätpunkter som finns I skärgården där effekten av utläppen av kväve och fosforhalter kontinuerligt mäts och uppdateras i en digital databas öppen för alla. Eftersom jordbruket idag är den största utsläppskällan kan man därför med hjälp av denna databas inleda dialoger med de jordbrukare som finns närmast den fjärd där man bor. Ett bra exempel på hur tydlig kommunikation kan leda till handling.
• Uppskyltning av vikar fredade för fiske: Inte bara torsken är viktig för att upprätthålla den ekologiska balansen. Gäddan är en annan. Länsstyrelserna har därför valt ut 20 vikar i ostkustens skärgårdar som nu är helt fridlysta för fiske under lekperioden på våren. Problemet är att dessa vikar inte är uppskyltade på plats utan bara kommuniceras på länsstyrelesen hemsida. Det skall därför till mycket för att dessa fridlysningar skall få effekt. SHH söker därför sponsorer till ett projekt med målet att märka upp vikarna på plats och att de likt områdena med besöksförbud för sjöfågel märks upp på sjökorten. Det skulle skapa betydligt effektivare kommunikation och bidra till fredade av gäddan under den känsliga lekperioden.

Vi stödjer också segelfartyget Briggen Tre Kronor. Dess seglingar runt Österjöns hamnar är en utmärkt kanal för att aktivera våra budskad till en motiverad publik.

Österjöns välmående som marint ekosystem och som upplevelse för rekreation innehåller många olika dimensioner av fakta och avvägningar mellan olika intressen. Vilka policys har vi? Och vad tycker vi om exempelvis skarven, sälen och gäddan?

Stiftelsen Hållbara Hav ansluter sig de vetenskapliga policys som kontinuerligt utarbetas av Östersjöcentrum på Stockholms Universitet. Exempelvis kring hur uppnå ett hållbart fiske, hur jordbruket skall ta ansvar för utsläpp från animalieproduktion, krav på avloppsrening och kemikalieanvändning. Många av dessa frågor är komplexa och kräver stora ansträngningar för att få alla länder runt Österjöns kuster att genomföra redan fattade beslut.

Ibland hamnar dock frågor i vacum när olika intressen skall vägas samman.
Frågor som har betydelse både för Östersjöns marina ecosystem, men också för enskilda individers upplevelser av skärgården för rekreation.

Den växande populationen av skarv är en sådan. Skarven drabbar de som vistas i skärgården lokalt väldigt hårt och då hjälper inga generella policys. De som drabbas har det svårt att sin röst hörd. Skärgårdsälskare som stöttar stiftelsen vill gärna se ett kraftfullare möjligheter att agera lokalt mot den ökande populationen. Från att inte ha funnits alls fram till 1980 till den kraftiga tillväxten upp till de ca 50 000 skarvarna idag (Källa SLU) En kobbe eller en lite ö kan lokalt snabbt drabbas av ett plötsligt nedslag på 300-400 skarvar som sedan med äggläggning snabbt blir 1000 och en ödelagd ö. Där varje skarv äter 0,5 kg fisk per dygn med tömda vikar för de som drabbas. En stor omställning från det att inte ha funnits alls som en del av livet I skärgården.

Sälpopulationens tillväxt är också ett område med många olika intressenter. Från en population i början av 1900 talet på 100 000 individer av gråsälar I Österjön, där den då var ett viktigt jaktvillebråd för föda, till att bli nästan utslagen på 70 talet av miljögifter, är den nu tillbaka på en nivå av 50.000 individer. Dock utan att vara något viktigt födoämne. Sälen äter upp till 5 kg fisk varje dag vilket snabbt lokalt ger mätbara effekter på fiskbestånd. Här kräver SHH tydligare ställningstaganden kring vad som avses med balans I ekosystemet.

Ibland går vissa frågor i stå för att kommunikationen av dem inte prioriteras. Uppmärkningen av de ovan nämnda fridlysta områdena för gäddans lekperiod är en sådan. Eller är det dags att freda allt gäddfiske under våren? SHH skulle inte var främmande för en sådan discussion om inte frågan kring uppmärkning löses.

Har du en egen fundering över någon fråga som inte uppmärksammas tillräckligt?
Hör gärna av dig till oss för en discussion för att se om vi kan hjälpa till.

Vårt motto är att det skall hända mer. Vägen från problem till fakta till policy till handling måste bli kortare. Vägen till mer handling är ökat engagemang och tydligare kommunikation.

• Som företagare kan vi tillsammans skapa initiativ att driva som ett tydligt bevis på ditt företags engagemang för ett friskt Österjön.
• Du kan som skärgårdsälskare stödja oss med ett vanligt bidrag bara för att du gillar vad vi gör.
• Fyller du jämnt kan vi skapa en egen insamlingsfond med ditt eget namn för att manifistera ditt intresse för Österjöns framtid.
• Du kan också komma med egna ideer för projekt.Vi är också intresserade av personer som vill engagera sig på styrelsenivå.

Vi har en ingen heltidsanställd personal och minimala administrationskostnader. Men desto mer projektkraft till förfogande i vårt nätverk.

Du hittar oss mitt i Östersjöns inlopp till Stockholm. På Skeppsholmen.

Välkommen att höra av dig till vår kanslichef Anna Svefors. Du vet ju hur du vill ha det ute i skärgården.